Diabetes mellitus, som sockersjuka officiellt heter, är en sjukdom som är ganska vanlig hos katter. Det finns olika former av diabetes mellitus. Hos katter handlar det ofta om typ II, så kallad ”livsstilsdiabetes”. Den orsakas ofta av en kombination av flera faktorer, där fetma är en av dem. Det finns fyra sorters diabetes (typ I, typ II, typ III och graviditetsdiabetes).

Hur uppstår diabetes hos katter?
Diabetes mellitus innebär en för hög sockerhalt i blodet. Vid typ II-diabetes beror det på att bukspottkörteln utsöndrar mindre insulin och att kroppen blir insulinresistent. Insulinresistensen uppstår på grund av övervikt och fysisk inaktivitet. Organen blir mindre känsliga för insulin. Normalt råder en balans, men vid för lite rörelse i förhållande till för mycket mat rubbas den. Kroppen bygger i stort sett hela tiden upp reserver och bryter sällan ned dem. Därför blir organen till slut mindre känsliga för hormonet insulin.

För att kompensera producerar bukspottkörteln allt mer insulin och blir till slut utmattad. Med tiden slutar bukspottkörteln att producera insulin. Då uppstår i stället brist på insulin och en för hög blodsockerhalt. Utan insulin tas nämligen inget socker längre upp från blodet.

Hur fungerar insulin?
När din katt äter får den normalt i sig näringsämnen. Alla näringsämnen som katten äter omvandlas i levern till ”bra” socker (glukos). Alla djur är beroende av detta socker för att kunna leva. Så fort glukosen når kattens blod börjar bukspottkörteln producera insulin och insulinhalten i blodet stiger. Den högre insulinhalten gör att glukosen tas upp av olika celler, till exempel i muskler och hjärna. Det är mycket viktigt, eftersom dessa celler behöver glukos för att fungera som de ska.

Vad orsakar diabetes hos katter?
Förutom övervikt och fysisk inaktivitet finns det även andra orsaker till diabetes mellitus. Cushings syndrom (hyperkortisolism) är en av dem – nästan alla katter med Cushings syndrom utvecklar diabetes. Som tur är är Cushings syndrom sällsynt hos katter.

En annan orsak till diabetes mellitus är behandling med glukokortikoider. En viktig biverkning av dessa läkemedel är att de stimulerar levern att producera glukos. Glukosen hamnar i blodet, utan att det är meningen. Det leder till slut till en för hög blodsockerhalt.

Diabetes mellitus är något vanligare hos hankatter än hos honkatter.

Hur känner jag igen diabetes hos min katt?
Klassiska tecken på diabetes mellitus är att katten dricker och kissar mycket. Dessutom äter katten mycket. Ibland kompliceras diabetes mellitus av ”ketoacidos”. Eftersom kattens organ inte längre tar upp glukos kan de inte heller använda glukos som energi. Organen går då över till andra näringsämnen, till exempel fett. När organen använder fett som energi frigörs ketoner. Ketonerna (eller ketonkropparna) går från organen ut i blodet igen. Normalt filtreras de bort av levern eller njurarna. Vid diabetes mellitus frigörs det i förhållande så mycket ketoner att levern och njurarna inte längre klarar att filtrera dem. Ketonerna samlas då i blodet och ketoacidos uppstår. Katter med ketoacidos vill inte äta, kräks, har diarré, är slöa och visar tecken på svaghet.

Hos äldre djur kan grå starr uppstå, vilket du känner igen på en blåvit slöja i ögat. Grå starr hos äldre djur beror inte alltid på diabetes!

Hur ställs diagnosen diabetes?
Veterinären börjar med att undersöka kattens urin. Att dricka och kissa mycket kan också ha andra orsaker. Ibland går det redan att påvisa glukos i urinen, och då är diagnosen ställd. I de flesta fall räcker urinprovet inte, och veterinären behöver även ta ett blodprov.

Hur behandlas diabetes hos katter?
Diabetes mellitus som orsakats av behandling med glukokortikoider är lätt att behandla. Om behandlingen avbryts går diabetes mellitus tillbaka. Tyvärr går det inte alltid att sluta med behandlingen, eftersom den ibland är nödvändig för att behandla en annan sjukdom. Observera: sluta aldrig tvärt med den här behandlingen! Det är livsfarligt – behandlingen måste alltid trappas ned!

Den andra formen av diabetes mellitus behandlas med insulin. Behandlingen kräver mycket av dig som ägare. Särskilt i början kan det ta tid att hitta rätt insulindos. Det finns en risk för överdosering av insulin, vilket kan göra att blodsockret blir farligt lågt. Det finns också en risk för underdosering, vilket gör att symtomen inte minskar. Ibland tar det lång tid att hitta rätt dos, samtidigt som du som ägare fortfarande märker de negativa följderna av diabetes mellitus. En bra behandling går (nästan) alltid att hitta, och ofta handlar det om att hålla ut och fortsätta tills rätt dos har hittats.

Utöver insulinbehandlingen är det viktigt att katten går ner i vikt och rör sig mer. Det finns också studier som visar att ett foder med låg kolhydrathalt och hög proteinhalt ökar chansen att diabetes mellitus försvinner.

Hos katter är det också så att diabetes mellitus i vissa fall kan hejdas. Din katt kan till och med bli frisk! Studier visar att det är vanligare om behandlingen har satts in tidigt. Vänta därför inte för länge med att gå till veterinären.