Malignt lymfom är en form av cancer i blodcellerna hos djur. Malignt lymfom förekommer hos flera olika djurarter, men i den här artikeln går vi igenom sjukdomen hos katter. Malignt lymfom är en av de vanligaste tumörerna hos katt och kallas ibland också lymfkörtelcancer. Hos människor kallas den här formen av cancer non-Hodgkins lymfom.

Hur uppstår malignt lymfom hos katter?
I många fall uppstår malignt lymfom hos katter spontant och utan någon tydlig orsak.

Malignt lymfom kan också orsakas av olika virus, till exempel FeLV och FIV hos katter. Tack vare politiken kring hemlösa djur i Nederländerna förekommer dessa virus knappt längre där. Ändå är det klokt att testa katter med malignt lymfom för dessa sjukdomar.

Malignt lymfom orsakar en ökning av lymfocyter (en viss typ av vita blodkroppar). Vita blodkroppar utgör en viktig första barriär mot alla möjliga sjukdomar. Lymfocyter bildas i lymfkörtlar, som finns överallt i kroppen. Ökningen av lymfocyter kan alltså ske antingen i lymfkörtlarna eller på andra ställen i kroppen som är viktiga för lymfocyterna. Dessa är: mjälte, lever, näsa, magsäck, tarmar och hud.

På grund av sin natur (en tumör i de vita blodkropparna) sprider sig den här formen av cancer mycket snabbt.

Malignt lymfom kan uppträda i flera olika former:

• Solitär form, där det finns en enda tumör. Ett exempel är lymfom i näsan.

• Multicentrisk form, där flera organ är drabbade samtidigt. Ungefär 15–20 % av katterna med malignt lymfom har den här formen

• Abdominellt malignt lymfom, där endast organ i bukhålan är drabbade. Dessa är lever, mjälte och njurar. Den här formen står för ungefär 30 % av fallen av malignt lymfom.

• Tymusform, som främst förekommer hos äldre katter.

• Hudform, där huden är drabbad. Den här formen förekommer i mindre än 1 % av fallen.

Hur känner jag igen malignt lymfom hos katter?
Malignt lymfom kan alltså ta sig olika uttryck. Därför kan det ibland vara mycket svårt att känna igen sjukdomen.

Malignt lymfom kan uppstå i flera organ eller på flera ställen samtidigt. Dessutom sprider det sig lätt. I ett senare skede kan det vara mycket svårt att skilja malignt lymfom från leukemi (cancer i benmärgen).

Hur malignt lymfom yttrar sig beror alltså helt på vilka organ som är drabbade. Lymfknutorna kan vara mycket förstorade – det kan gälla en, flera eller alla lymfknutor. Lymfknutor blir också större vid inflammation på andra ställen i kroppen. En förstorad lymfknuta betyder alltså inte alltid att din katt har malignt lymfom.

Mjälten kan vara förstorad. Ibland kan veterinären känna det, men ofta måste det fastställas med ultraljud. Röntgen är också ett alternativ, men ger ofta en betydligt sämre bild än ultraljud.

Malignt lymfom kan orsaka (små) inre blödningar och nedbrytning av blod, vilket kan ge din katt blodbrist. Det märks genom att katten blir slöare, och ofta känns tassarna och öronen kallare. Malignt lymfom kan också drabba benmärgen.

Hur ställs diagnosen malignt lymfom?
Diagnosen malignt lymfom kan bara ställas med säkerhet genom mikroskopisk undersökning. Veterinären behöver då ta ett finnålsaspirat, det vill säga ta ut en liten mängd celler med en nål. Provtagningen är nästan smärtfri och kan jämföras med ett blodprov. Narkos behövs därför sällan. I vissa fall behöver man ta en något större biopsi. Ibland remitterar veterinären dig vidare.

Hur behandlas malignt lymfom?
Malignt lymfom kan förekomma i två typer av lymfocyter: T-celler eller B-celler. Att ställa diagnos och fastställa i vilken typ av lymfocyt tumören finns kan vara viktigt för behandlingens framgång och för valet av vissa läkemedel. Cytostatikabehandling (cellgifter) är den mest effektiva behandlingen av malignt lymfom. Hur väl behandlingen lyckas varierar mycket mellan djur och beror på om terapin slår an. De flesta djur verkar bli friska och kan leva ett normalt liv.

Mer än 95 % av katterna får inga eller mycket få biverkningar av cellgiftsbehandlingen. Eftersom doserna är så mycket lägre hos djur än hos människor uppstår betydligt färre biverkningar. Cellgiftsbehandling får bara ges på vissa kliniker, eftersom det handlar om farliga ämnen. Ämnena utsöndras sedan av din katt via saliv, avföring och urin. Om cellgiftsbehandling är genomförbar beror alltså inte bara på typen av tumör, utan också på dina möjligheter och din situation hemma. Forskning har visat att katter med B-cellslymfom lever längre än katter med T-cellslymfom. Det är förstås genomsnitt som säger lite om det enskilda djuret. Även formen (vilka organ som är drabbade) är mycket viktig för prognosen.

I vissa fall behandlas malignt lymfom också på andra sätt. Ett exempel är prednison, som ges i tablettform. Den här behandlingen är mindre riskfylld, eftersom din katt inte utsöndrar några farliga ämnen. Däremot ger behandling med prednison betydligt fler biverkningar.

Ett annat alternativ är strålbehandling. Det är bara möjligt om lymfomet sitter på ett enda ställe i kroppen (till exempel i näsan). Strålbehandling är ofta dyrare än cellgiftsbehandling.

Kirurgi är också ett alternativ, men rekommenderas sällan. Det leder i princip aldrig till att katten blir frisk, eftersom tumören kommer tillbaka på ett annat ställe. Ofta väljer man kirurgi när tumören orsakar problem, till exempel stopp i tarmen. Ofta påbörjas cellgiftsbehandling efter operationen för att förhindra att tumören kommer tillbaka.

Det är mycket svårt att säga hur länge en katt har kvar att leva. Vid den vanligaste formen av malignt lymfom hos katter (den abdominella formen) lever hälften av katterna fortfarande efter 1 år. En fjärdedel är fortfarande vid god hälsa efter två år. Cellgiftsbehandling har ofta effekt i flera månader. Behandling med tabletter har ofta effekt i några veckor.