Cystit är den officiella termen för urinblåsekatarr (blåsinflammation). Cystit är vanligt hos katter. En cystit kan uppstå på grund av en infektion, till exempel av bakterier, men också av svampar och virus. Ofta har en blåsinflammation ingen tydlig orsak.

En blåsinflammation hos katter är ofta kronisk och kommer tillbaka gång på gång, med uppehåll däremellan (recidiverande). Den exakta orsaken är okänd, men det finns flera faktorer som verkar spela in. Den här typen av cystit förekommer framför allt hos katter yngre än 10 år. Kastrerade djur verkar drabbas oftare än okastrerade katter. De flesta katter med cystit är överviktiga, lever inomhus, rör sig lite och äter främst torrfoder. Dessutom är stress en stor faktor bakom blåsinflammation hos katter.

Hur känner jag igen blåsinflammation hos min katt?
Många katter med blåsinflammation har ont. Katten börjar leta efter andra ställen att kissa på än kattlådan. Katten har också ständiga trängningar, utan att blåsan är tillräckligt fylld. Därför kissar katten väldigt ofta små mängder. Ibland kan urinen vara lite rödare, och då innehåller den blod. Att katten kissar små mängder inomhus ska inte förväxlas med att den kissar inne på grund av ett beteendeproblem. Det är därför alltid viktigt att låta veterinären undersöka urinen om katten kissar på olämpliga ställen.

I många fall är det nödvändigt att veterinären undersöker katten. En blåsinflammation är inte alltid så tydlig, och det kan finnas andra orsaker till att katten hela tiden kissar små mängder (till exempel ett stopp i urinvägarna). När du åker till veterinären, ta med lite urin så att veterinären kan undersöka den direkt. Det bästa är om urinen är så färsk som möjligt och högst 4 timmar gammal. Det som ofta är påfallande är att man inte hittar några förändringar alls i urinen.

Veterinären kan eventuellt rekommendera ett ultraljud. Vid en blåsinflammation kan man där se en förtjockad blåsvägg.

Hur behandlas blåsinflammation hos katter?
Eftersom blåsinflammation hos katt sällan beror på en infektion rekommenderas antibiotika sällan.

Behandlingen går ut på att lindra besvären. Det görs oftast med ett inflammationsdämpande läkemedel som även är smärtstillande. På så sätt lugnas blåsväggen samtidigt som smärtan minskar. Katten mår bättre och återhämtar sig snabbare.

Många katter verkar också ha nytta av våtfoder, så att de bildar mer urin. Att stimulera vattenintaget verkar också hjälpa. Det finns särskilda vattenfontäner för katter att köpa för detta.

Dessutom är det mycket viktigt att minska stressen i behandlingen av blåsinflammation. Det kan göras med särskilda förångare som avger feromoner. Dem kan du sätta upp i det rum där katten vistas mest. I många fall har förångarna positiva effekter, men ofta behöver de kombineras med ett inflammationsdämpande läkemedel.

I de flesta fall tillfrisknar katter inom en vecka från det att behandlingen påbörjas.

Vad kan jag göra mot blåsinflammation hos katter?
I många fall spelar stress en viktig roll. Vissa katter får blåsinflammation en enda gång, men hos de flesta katter kommer den tillbaka gång på gång. Ofta räcker en förändring i omgivningen för att katten ska få en ny blåsinflammation. Till exempel kan en flytt, ett nyfött barn eller en ny katt i hemmet ge tillräckligt mycket stress för att katten ska få blåsinflammation igen. I så fall är behandlingen densamma som förra gången.

Om besvären fortsätter att komma tillbaka, eller aldrig går över, kan det vara nödvändigt att undersöka urinen närmare. Någon gång kan katten trots allt ha en bakterieinfektion. Då behöver veterinären ”steril urin”. Det kan veterinären få genom att ta ut lite urin direkt ur blåsan med en nål. Det gör oftast inte alls ont för katten, och de flesta katter tolererar det bra. Den sterila urinen kan veterinären sedan odla för att se om det växer bakterier. I så fall är antibiotika nödvändigt.