Artros är ett mycket vanligt tillstånd hos äldre katter. Ofta får de här djuren inte rätt behandling. Symtomen på artros hos katt är mycket svåra att känna igen, katterna kommer inte alltid regelbundet till veterinären och tecknen kan vara mycket subtila. Därför finns det många katter med artros i Nederländerna som lever med smärta. Under de senaste åren har många nya behandlingsmöjligheter testats och blivit allt vanligare, som gör det möjligt för en katt med artros att leva i många år till utan smärta.

Vad är artros hos katter?
Artros är ett annat ord för förslitning av lederna. Det uppstår när leden skadas. Det kan bero på en olycka eller en utvecklingsrubbning. I många fall är orsaken till artrosen inte helt känd. Artros kan uppstå i alla leder, men ses oftast i ryggen, höften, knät, armbågen och axeln. När processen väl har börjat kommer den alltid att förvärras.

Hur vanligt är artros hos katter?
Många studier har gjorts om hur vanligt artros faktiskt är hos katter. Det är alltid svårt att säga, eftersom siffrorna ofta bygger på katter som kommer till veterinären. Alla katter med artros kommer inte till en veterinär. Forskare anger att mellan 26 och 90 % av alla katter över 6 år har artros. Den stora variationen beror framför allt på hur studierna har gjorts. Om inte alla katter kontrolleras regelbundet är det svårt att säga hur många som faktiskt har artros. Dessutom är artros svårt att fastställa hos katt.

Hur uppstår artros hos katter?
En led är en förbindelse mellan två skelettdelar (till exempel knät, som förbinder lårbenet med underbenet). Mellan de två skelettdelarna finns brosk och ledvätska. Brosket fungerar som en stötdämpare mellan benen och ledvätskan håller allt smidigt. Olika ledband och en ledkapsel håller ihop allt. Musklerna runt leden står för rörelsen.

När ett djur blir äldre händer det att bildningen av nytt brosk störs; det är oklart vad det beror på. Det gör att brosket långsamt slits. Sedan tas stötarna inte upp lika bra, vilket gör att de två skelettdelarna kommer för nära varandra. I många fall finns det fortfarande lite brosk kvar och benen slår inte direkt mot varandra. När brosket slits blir leden mindre stabil. För att katten inte ska skada ledbanden försöker skelettet stabilisera leden genom att bilda mer ben. Det ger tryck från ben på fel ställen, vilket leder till inflammation där.

Hur känner jag igen artros?
Det som är mycket påfallande är att katter med artros inte haltar. Endast cirka 4–17 % av katterna med artros är också halta. Därför är det mycket svårt för dig som ägare att märka att din katt har ont. Hos människor och hundar är detta nämligen ett av de vanligaste tecknen på artros.

Det som märks hos katter med artros är beteendeförändringar. Katterna är mindre aktiva och kan inte hoppa lika bra som förut. Klösträdet används mindre och katten går inte lika gärna i trappor. Katten ligger mycket i sin bädd och leker också mindre. Andra symtom på artros kan vara sämre pälsvård, att katten kissar bredvid lådan och att den blir mindre trevlig mot andra katter och till och med mot dig.

Hur ställs diagnosen artros?
Det stora problemet när diagnosen ska ställas är att katter ofta inte har några specifika besvär som tyder på artros. Det är mycket svårt att undersöka en katt med artros; många katter blir stressade hos veterinären och visar därför inte var de har ont. Stress gör också att det frisätts ämnen som minskar akut smärta. Ibland är det bra att filma din katt hemma för att se hur den går, hoppar och så vidare. En röntgenbild ger inte alltid en bra bild. Ibland är förändringarna på bilden mycket små, trots att din katt har väldigt mycket besvär av artrosen. Ibland syns det till och med ingenting alls på bilden, trots att katten har artros. En röntgenbild kan ofta ge besked om artros finns, men alltså inte alltid.

Hur behandlas artros?
Ägare till en äldre katt tror ofta att katten besväras av ”ålderdom”. Det är synd, eftersom problemet då inte upptäcks hos många katter med artros. Rätt behandling kan leda till ett smärtfritt liv.

I många fall bör en del av behandlingen i alla fall bestå av viktnedgång. Många katter är för tjocka, vilket gör att lederna belastas för mycket och artrosprocessen går snabbare. Den förslitning som din katt har när du kommer till veterinären kommer inte att minska. Artros är alltså inte ett tillstånd som går att bota, men det finns sätt att ge din katt stöd.

Behandlingsmetoder vid artros hos katter
Det finns många olika behandlingsmetoder för artros hos katt, och det tillkommer hela tiden nya. För vissa behandlingar har det vetenskapligt fastställts att de fungerar. Andra behandlingar förväntas fungera, men det finns ännu inga entydiga bevis. Varje katt är unik och artrosen utvecklas olika hos varje katt. Därför finns det ingen behandling som passar alla katter och alla situationer. Behandlingen av artros skräddarsys. Rätt behandling beror i hög grad på kattens hälsa och ålder, men också på kattens livsstil och dina (ekonomiska) möjligheter. Prata därför öppet med din veterinär om möjligheterna. Behandlingen av artros kan bestå av en av terapierna nedan, eller av en kombination av flera. Listan innehåller de vanligaste behandlingarna och är absolut inte komplett, så prata alltid ordentligt med din veterinär om vad du kan förvänta dig av en behandling.

Viktnedgång
Hos alla djur är vikten det viktigaste när det gäller behandling av artros. Ju tjockare ett djur är, desto mer belastas lederna. Dessutom är det svårare för (alltför) tjocka djur att röra sig. Bantning av din katt ska alltid ske under ledning av en veterinär. Katter löper stor risk att få leverförfettning om de går ned i vikt för snabbt. Att få en katt att gå ned i vikt kan vara frustrerande, särskilt om katten går ute. Många katter äter hos grannarna eller fångar sin egen mat. Bantning av din katt går bäst med ett specialfoder med mycket fibrer. Att smälta fibrer kräver relativt mycket energi (jämfört med att smälta till exempel kött), och fibrer ger dessutom en mättnadskänsla. Prata med din veterinär om möjligheterna.

Foder
Förutom foder som hjälper din katt att gå ned i vikt finns det också foder med näringsämnen som är viktiga för lederna. Sådant hittar du bland annat i vår webbutik under specialfoder för katter. Det gäller alltid att väga av vad din katt har mest nytta av. De två fodren går inte alltid att kombinera, så ibland väljer man ett stödjande foder och ibland ett bantningsfoder.

Motion
Även motion är mycket viktigt vid artros. Dels för att det bidrar till att hålla vikten under kontroll, dels för att motion håller lederna smidiga.

Med hundar är det ganska lätt att låta djuret motioneras kontrollerat, men med katter är det mycket svårare. På grund av artrosen kan det vara svårt för många katter att tvätta sig, gå till lådan eller klättra upp någonstans. Det gör att katten känner sig väldigt olycklig.

Det som din katt har allra mest nytta av är att du anpassar miljön. Se till att katten inte längre behöver hoppa, till exempel genom att använda små trappor, ramper och pallar. Katter gillar att sitta högt, så tänk på det!

Att skaffa en ny katt som lekkamrat brukar inte uppskattas av en katt med artros. Den nya katten är ofta ung, livlig och lekfull, medan din katt med artros helst rör sig så lite som möjligt.

Du kan stimulera din katt att röra sig genom att ställa ut mat och vatten på flera ställen och byta plats på dem regelbundet. Katter gillar utmaningar, så leksaker med foder i är också bra för att stimulera rörelse. Det rekommenderas att leka med katten några minuter 2–5 gånger om dagen för att stimulera rörelse.

För katter med artros är horisontella klösbrädor en räddning. Även kattlådor med låg insteg och extra stora kattlådor (så att katten lättare kan vända sig i lådan) är till stor hjälp.

Pälsvården är något du kan hjälpa din katt med om den inte längre klarar det själv.

I vår webbutik har vi allt du behöver till din katt: leksaker, kattlådor och borstar för pälsen. Ta gärna en titt!

Läkemedel
En veterinär kan rekommendera läkemedel som en del av behandlingen av artros. Läkemedlen hämmar inflammationen i leden och är smärtstillande. Effekten syns ganska snabbt och gör att din katt ganska snart mår bättre. Det gör läkemedel till en perfekt startbehandling. Ofta väljer man att efter att medicineringen har satts in fortsätta undersöka vilken terapi som har bäst effekt på just din katt. Diskutera alltid för- och nackdelarna med medicineringen med din veterinär så att du vet vad du ska vara uppmärksam på!

Kosttillskott
Kosttillskott kan eventuellt ge stöd vid artros. De består ofta av ämnen som är viktiga beståndsdelar i lederna, alltså brosk eller ledvätska. Det kan till exempel vara tillskott med glukosamin eller kondroitin. Tyvärr finns det inga entydiga bevis för hur kosttillskott verkar, men många djurägare har positiva erfarenheter av dem. Ofta är kosttillskott ekonomiskt mer fördelaktiga än (enbart) läkemedel. Kosttillskott kan, ensamma eller i kombination med läkemedel, utgöra en viktig del av behandlingen. Om du är osäker på om ett tillskott passar i behandlingen kan du alltid rådgöra med din veterinär.

Fysioterapi
Även fysioterapi är lättare att genomföra på hundar än på katter. Ändå finns det många djurfysioterapeuter som också kan behandla katter bra. Rådet är att alltid välja en fysioterapeut som är ansluten till föreningen för djurfysioterapeuter, så vet du säkert att terapeuten vet vad hen håller på med. Fråga också gärna din veterinär om kontaktuppgifter till en djurfysioterapeut i närheten. I många fall får du enkla övningar som du kan göra med din katt hemma. Många av övningarna går ut på att stimulera kattens naturliga ”lekbeteende” och ”jaktbeteende”

Operation
Det är möjligt att operera en katt med artros, men det har ofta fler negativa än positiva effekter. Du löser inte problemet, eftersom brosket är obotligt skadat. Därför avråds det ofta från operation. I vissa fall kan en katt dock ha nytta av att genomgå en operation. Om veterinären rekommenderar operation som behandling kommer hen att noga väga och diskutera alla för- och nackdelar.

Övriga behandlingsmetoder
Som sagt finns det många fler möjligheter än de som nämns här. Diskutera alltid för- och nackdelarna med en terapi med din veterinär innan du börjar.