I den här texten delar vi in livmoderinflammationer hos hästar i fyra kategorier:

• Smittsam livmoderinflammation (CEM)

• Livmoderinflammation hos häst efter betäckning

• Livmoderinflammation hos häst under dräktigheten

• Livmoderinflammation hos häst efter fölning

Smittsam livmoderinflammation (CEM) hos sto
Smittsam livmoderinflammation är en så kallad betäckningsinfektion. Sjukdomen kallas också CEM, vilket står för contagious equine metritis (smittsam inflammation i livmoderväggen hos häst). Den orsakas av bakterien Taylorella equigenitalis.

Hur uppstår smittsam livmoderinflammation (CEM)?
CEM upptäcktes första gången 1977 i England. I dag är bakterien spridd över hela Europa, men finns också i Japan. Ungefär 1 % av hästarna bär på bakterien. Bakterien smittar inte människor. Smittan överförs vid betäckningen. Även direktkontakt med smittade föremål, till exempel vid artificiell insemination, kan leda till infektion. Föl kan smittas vid födseln. Smittan upptäcks då först när hästen börjar användas i avel.

Hur känner jag igen CEM hos stoet?
Hästar som kommer i kontakt med bakterien för första gången får ofta en livmoderinflammation. Den kan vara mycket lindrig och knappt märkbar, eller tvärtom ge rikliga, illaluktande flytningar. Inflammationen är övergående. Många ston blir normalt brunstiga igen efter CEM. Efter en första infektion visar de flesta ston inga symtom nästa gång. Bakterien finns dock kvar i hästens könsorgan.

På lång sikt orsakar CEM nedsatt fertilitet. Det märks genom att stoet har svårt att bli dräktigt, men det kan också visa sig i hingstens sperma, som då blir mindre fertil. Dessutom kan det förekomma mycket tidig embryodöd (att dräktigheten går förlorad). Hästen blir då dräktig, men fostret dör tidigt under dräktigheten.

En häst kan i flera år bära på bakterien utan att själv besväras. Ett smittat sto kan bära fram ett föl normalt. Hingstar visar aldrig några symtom på CEM, men spelar en viktig roll för spridningen av bakterien.

Hur ställs diagnosen smittsam livmoderinflammation?
Misstanke om Taylorella equigenitalis kan uppstå om flera ston som betäckts av samma hingst får CEM. För att ställa diagnos måste bakterien påvisas, och därför behöver man ta ett odlingsprov från hingsten eller något av stona.

Hur behandlas smittsam livmoderinflammation (CEM)?
Behandlingen består av lokal antibiotika efter att könsorganen tvättats grundligt med en desinficerande tvål. Det finns ett behandlingsschema för både ston och hingstar. Behandlingen pågår i cirka 9 dagar och är inte alltid effektiv. Ibland behöver man behandla en andra eller tredje gång innan stoet eller hingsten är helt friskt igen.

Dessutom är god hygien och desinfektion kring betäckningen mycket viktig. Artificiell insemination i stället för naturlig betäckning kan också vara en lösning för ston med CEM. Hingstar som bär på bakterien T. equigenitalis ska uteslutas från naturlig betäckning. Det är inte heller klokt att använda sperma från dessa hingstar vid artificiell insemination.

Livmoderinflammation hos häst efter betäckning
En postkoital (eller ”post breeding”) endometrit hos häst är en livmoderinflammation som uppstår efter betäckningen (koitus). Sperma är inte sterilt. Det innebär att det kan innehålla sjukdomsalstrare och annan smuts. De flesta ston har ett bra försvar mot dessa sjukdomsalstrare, men i vissa fall har livmodern inte hunnit läka tillräckligt efter betäckningen, och då uppstår problem.

Vad orsakar livmoderinflammation efter betäckning?
Under betäckningen är stoets livmoderhals öppen. Det är nödvändigt, eftersom sperman måste nå livmodern för att kunna befrukta stoets ägg. Men det är inte bara sperma som hamnar i livmodern på det här sättet – även andra sjukdomsalstrare och smuts lämnas kvar där. Hästens livmoder reagerar på detta med en inflammatorisk reaktion. Reaktionen behövs för att städa bort döda spermier, inflammationsvätska och sjukdomsalstrare. Det sker inom 48 timmar efter betäckningen. Vissa hästar klarar inte av att avsluta den här helt naturliga och nödvändiga inflammationsreaktionen i tid. Då pågår fortfarande en inflammation när livmodern egentligen borde vara redo för det befruktade ägget. Om inflammationen pågår för länge blir det kvar för mycket vätska i livmodern. Hästen blir då inte dräktig. Även bakterier som följt med in kan orsaka livmoderinflammation. Hästar klarar inte alltid av att eliminera de bakterier som kommit in vid betäckningen. Då uppstår en bakteriell endometrit.

Hur känner jag igen livmoderinflammation efter betäckning?
Hästen blir inte dräktig trots betäckning eller inseminationer. Eftersom vätskan samlas i livmodern syns det inte alltid några flytningar. Hästens brunstcykel blir också mycket kortare än de vanliga 21 dagarna. Vid en bakteriell endometrit är stoet sjukt och kan eventuellt ha feber. Så är det dock inte alltid. Ofta är stoet slött och äter mindre.

Hur ställs diagnosen?
Ett sto som inte blir dräktigt, är oregelbundet brunstigt och/eller har flytningar från slidan misstänks ha en livmoderinflammation. Veterinärens undersökning kan stärka misstanken. Ofta gör veterinären ett ultraljud av livmodern för att se hur mycket vätska som finns där. Ofta behöver man också ta ett odlingsprov för att se om bakterier är inblandade. Då är det viktigt att ta reda på vilka bakterier det rör sig om.

Hur behandlas livmoderinflammation efter betäckning?
Om det rör sig om en bakteriell endometrit måste den behandlas med antibiotika. Många postkoitala livmoderinflammationer är dock inte bakteriella, och i många fall hjälper antibiotika inte tillräckligt. Ofta är det nödvändigt att ge stoet läkemedel som driver ut den överflödiga vätskan. Veterinären kan också välja att spola din hästs livmoder för att hjälpa den att bli ren.

Hur kan livmoderinflammation efter betäckning förebyggas?

En bakteriell endometrit efter betäckning kan förebyggas genom god hygien vid artificiell insemination. Dessutom är det alltid klokt att låta en erfaren hästveterinär följa betäckningen. Veterinären kan snabbt upptäcka och behandla riskfaktorer, så att risken för livmoderinflammation minskar.

Livmoderinflammation under dräktigheten
Livmoderinflammationer kan också förekomma under dräktigheten. De är ofta kopplade till en inflammation i efterbörden/moderkakan (placentit). Inflammationer under dräktigheten orsakas ofta av sjukdomsalstrare, till exempel bakterier, mögelsvampar, virus och jästsvampar. Det kan vara en liten del av livmodern som är inflammerad, men det kan också vara hela livmodern.

Hur uppstår livmoderinflammation under dräktigheten?
En livmoderinflammation kan grovt sett uppstå på två sätt: via blodbanan eller via slidan. Olika sjukdomsalstrare har var sitt sätt att nå livmodern. Virus och jästsvampar gör det oftast via blodbanan, medan bakterier oftast kommer in via slidan. I många fall kommer bakterierna in i livmodern för att stoets livmoderhals sluter dåligt. Det kan också vara så att stoet suger in luft genom slidan och på så sätt drar in bakterier.

Hur känner jag igen livmoderinflammation under dräktigheten?
Livmoderinflammationer under dräktigheten är ofta svåra att känna igen. Om rhinopneumonivirus (EHV1) är orsaken till livmoderinflammationen gör viruset ofta att stoet kastar innan man har märkt något. Det uppstår då tidig embryodöd. Oftast är stona inte synbart sjuka. I vissa fall syns vitaktiga flytningar från stoets blygd.

I nästan alla fall av endometrit (livmoderinflammation) under dräktigheten kastar stoet eller så föds fölet för tidigt. En uppmärksam uppfödare kan märka det genom att juvret oväntat tidigt utvecklas eller att stoet börjar bilda mjölk.

I vissa fall har stoet en normal dräktighetstid, men fölet föds dött. Fölet kan också födas mycket svagt. Det är till och med möjligt att fölet föds friskt, men blir svårt sjukt inom några dagar.

Hur ställs diagnosen hos hästen?
Eftersom det finns så många olika sjukdomsalstrare är det mycket svårt att ställa en säker diagnos. Dessutom förlöper många av de här livmoderinflammationerna utan att någon märker det. Det uppstår tidig embryodöd eller så syns inga symtom alls.

Diagnosen ställs därför inte alltid på samma sätt. Beroende på vad veterinären misstänker är orsaken väljer hen att göra ett visst test. Ibland kan veterinären undersöka livmodern och fosterhinnorna med rektalt ultraljud. Ofta får man då en uppfattning om vilken sjukdomsalstrare det rör sig om. Även stoets förhistoria kan vara viktig: hur tidigare dräktigheter har förlöpt, om stoet har opererats eller om det nyligen haft en virusinfektion. Veterinären kan också välja att titta in i livmodern via slidan.

I många fall kan det vara mycket användbart att låta undersöka moderkakan från ett kastat föl. Där kan vissa sjukdomsalstrare påvisas. Om man hittar dem kan man vid nästa dräktighet ingripa på rätt sätt och i tid. Du vet då vilken sjukdomsalstrare som spelar in hos ditt sto. Risken är stor att samma sjukdomsalstrare ställer till problem igen vid nästa dräktighet. Låt därför alltid veterinären kontrollera moderkakan, särskilt om fölet föds för tidigt eller dött!

Hur behandlas livmoderinflammation under dräktigheten?
Om livmoderinflammationen upptäcks i tid, till exempel om du redan vet vilka sjukdomsalstrare som har orsakat problem hos ditt sto tidigare, går den att behandla bra. Behandlingen måste dock pågå länge och består av antibiotika, inflammationshämmande läkemedel och hormoner för att upprätthålla dräktigheten. Om bakterier har kommit in för att stoet suger in luft genom slidan kan en operation (Caslick-operation) vara en lösning. Stoet ”sys ihop” och kan då inte längre suga in luft. Vid den här operationen är det mycket viktigt att slidan öppnas igen i god tid (av veterinären!) så att fölet kan födas. Tyvärr finns det ingen behandling mot livmoderinflammationer som orsakas av virus, mögelsvampar eller jästsvampar.

Hur kan livmoderinflammation under dräktigheten förebyggas?
Det är mycket viktigt att du har stöd av din veterinär under hela avelsprocessen. Som beskrivs i andra delar av den här hästhälsoguiden kan olika problem uppstå som en veterinär kan upptäcka i tid. Om ditt sto någon gång tidigare har kastat eller fått ett för tidigt fött föl är det alltid bra att skicka in moderkakan för undersökning. Som tidigare nämnts orsakar sjukdomsalstrare ofta problem flera gånger i rad, och de kan då eventuellt behandlas i tid. Ett gott hull och god kondition hos ditt sto under dräktigheten är också mycket viktigt, så se till att hon får bra foder, tillräckligt med social kontakt, ett bra boende och rätt vaccinationer.

Livmoderinflammation hos ston efter fölning
Endometrit, det vill säga livmoderinflammation, är ganska vanligt hos hästar – särskilt hos ston som används mycket i avel. Den kan förekomma under betäckningssäsongen, under dräktigheten, strax efter fölningen eller oberoende av säsong. I princip kan alla ston få endometrit, även hästar som inte används i avel. I det här avsnittet tar vi upp livmoderinflammation strax efter fölningen (endometritis post partum).

Hur uppstår endometrit?
Endometrit är en inflammation i livmoderväggen. Livmoderväggen bildar då mycket vätska, som antingen kan stanna kvar i livmodern eller komma ut via slidan (blygden). Ett sto har alltså inte alltid illaluktande flytningar när hon har en livmoderinflammation. Man säger att hästen ”har flytningar” när det kommer sekret ut ur blygden.

En livmoderinflammation uppstår ofta för att sjukdomsalstrare har hamnat i livmodern eller för att livmodern inte har klarat av att driva ut främmande innehåll. Om till exempel sperma eller moderkaka stannar kvar länge i livmodern uppfattas det som ”främmande”, och livmoderväggen reagerar på det. Det gör livmoderväggen genom att bli inflammerad, för att städa bort de främmande ämnena eller driva ut dem. I mycket sällsynta fall kan sjukdomsalstrare ta sig ut i blodbanan och orsaka blodförgiftning (sepsis).

Vad orsakar endometritis post partum?
Vid endometritis post partum handlar det nästan alltid om en kvarbliven bit av moderkakan (efterbörden). Även en mycket liten bit kan orsaka en allvarlig livmoderinflammation. Därför är det mycket viktigt att du låter veterinären kontrollera efterbörden efter fölningen. Hela moderkakan ska ha kommit ut inom 6 timmar efter fölningen. Även skador på livmodern eller förlossningsvägarna kan leda till endometritis post partum. Det kan uppstå genom fölets rörelser eller genom ingrepp som behövdes för att få fölet i rätt läge. Slutligen kan undersökningar som görs ohygieniskt (till exempel att man känner invändigt på stoet utan att ha rengjort händerna ordentligt) under eller efter förlossningen leda till en inflammation.

Hur känner jag igen livmoderinflammation efter fölning?
Den typiska endometritis post partum uppstår inom några dagar efter fölningen. Den här inflammationen är alltid ett hot mot stoet, och vid minsta misstanke måste du absolut kontakta veterinär! Många uppfödare känner igen den här formen av endometrit ganska snabbt. Hästen blir plötsligt mindre uppmärksam och får ofta hög feber. Ofta har moderkakan inte kommit ut, eller inte helt. Stoet har ”kvarhållen efterbörd” (retentio secundinarum). Stoet kan också få fång, och ibland upptäcks sjukdomen först när stoet har fått fång. Hon vill då inte gå längre eller går med mycket korta steg. Kontakta genast veterinären om en häst som nyss fölat inte längre är uppmärksam och har (hög) feber! Ett sto vars efterbörd (moderkaka) inte har kommit ut helt (eller inte alls) löper högre risk och ska hållas under extra uppsikt.

Hur ställs diagnosen livmoderinflammation efter fölning?
Veterinären vill först och främst veta hur förlossningen har gått och om efterbörden/moderkakan har kommit ut i sin helhet. Om det vid något tillfälle under fölningen uppstod problem ökar risken för endometrit. Veterinären ställer diagnosen efter en invärtes undersökning av hästen.

Hur behandlas livmoderinflammation efter fölning?
Behandlingen beror på hur allvarliga symtomen är. Förutsatt att stoet ännu inte har fått fång består behandlingen av upprepade spolningar av livmodern. Spolningen får inte göras med vanligt kranvatten, utan med en särskild vätska som är anpassad efter vävnadernas behov. Veterinären måste först ta bort eventuella rester av moderkakan från livmodern innan den kan spolas. I många fall behöver livmodern spolas under några dagar upp till en vecka. I svåra fall kan det behövas flera gånger om dagen. Veterinären ger också stoet en injektion med ett hormon som får livmodern att dra ihop sig. Det är nödvändigt, eftersom allt då pressas ut ur livmodern.

Beroende på hur allvarligt det är kan veterinären välja att komplettera behandlingen med inflammationshämmande läkemedel och/eller antibiotika. Dessutom är det mycket viktigt att du själv håller koll på temperaturen, hur flytningarna utvecklas (hur mycket det är och hur det ser ut) och eventuella tecken på fång.

Hur kan livmoderinflammation efter fölning förebyggas?
Tyvärr går det inte alltid att förebygga endometritis post partum. I många fall kan vissa saker ändå hjälpa, till exempel rörelse under de första dagarna efter förlossningen. Det gör att livmoderns innehåll förs ut snabbare och att stoet alltså blir ”rent” tidigare. När fölet diar frisätts också hormonet oxytocin, som gör att livmodern drar ihop sig bättre. På så sätt kan orenheter föras ut snabbare. Dessutom är hygienen kring fölningen mycket viktig, som vi tidigare nämnt. Och inte minst viktigt är att se till att hela moderkakan har kommit ut inom 6 timmar. Om du inte är säker på det är det klokare att be veterinären komma ut än att vänta och se.